Har lagat mat till familjen på en gjutjärnsspis i helgen, med allt vad det innebär. Till att börja med ryker det in då, det har inte  eldats i spisen på hela vintern. En lagom temperatur på plattorna är inte det lättaste att åstadkomma. Nu förstår jag varför min mormor alltid var uppe med tuppen för att elda igång spisen, som skulle hållas varm hela dagen för att hålla grytorna puttrande, då vi var här på landstället hela tjocka släkten.

Den här helgen och gjutjärnsspisen för tankarna till Storköksbyråns besök på Ekstedts. När vi kommer innanför dörren på restaurangen infinner sig genast en angenäm doft av rök, björk, öppen eld och värme. Den mat och dryck som vi på Storköksbyrån får oss till livs är en upplevelse. Ostronet med lättrökt äppelpärla var helt fantastiskt. Ekstedts använder sig av matlagning med alla möjliga typer av tillagningstekniker i eldens och rökens tecken. Och de gör det förbaskat bra!

Jag lyfter på hatten för gammal och samtidigt förfinad modern matlagningskonst./ Kalle